Känner mig så fett lycklig just nu. Skiter i vad DU tycker om mig, jag tänker helt enkelt inte svika honom eftersom DU sviker och snackar så in i helvete med skit om mig. Det är nog jag som ska säga att det var ett misstag att bli vän med dig! Det ända jag kan tacka dig för är att du presenterade mig för de mest underbara människorna jag har mött!

Simon, Sebbe, Krister och Therese ni är guld världa :D Utan er vet jag inte hur detta skulle gått

Simon, du är det bästa som kunde hända, tack för att du kan leka jojo och flänga hit till mig hur som helst. Utan dig hade jag nog gått under <3

Sitter fortfarande utan dator men fick låna en väns så använder den nu, känner att jag måste uppdatera här för annars händer det ju ingenting...

Förra helgen var jag ner till Nyköping, nästa helgen kommer nyköpingfolket upp hit, ser fram emot det eftersom jag saknar dom så sjukt mycket. Synd bara att det ska vara så jävla långt. Eller, egentligen är det inte det och ekonomiskt så är det helt ok, inte direkt så att man blir rånad om man vill ner 2 ggr i månaden.

Den 30de när barnens pappa har änglarna så ska jag umgås med nyköpingborna, några 08or och sandvikare, blir lite "festande" hos min vän Krister. Vet dock inte hur många som kommer dricka och själv vet jag inte om jag tänker göra det heller... Gör jag det så kommer jag väl göra bort mig på ett eller annat sätt.

Känner mig själv så väl. Men skönt att veta att jag inte behöver gå hem från Krister själv sen, eftersom det kommer vara 4-5 pers som ska sova här hemma. Antagligen så blir det Simpan, Jögga ,Sebbe, Johan och en tjej som heter Elin. Redan nu kan jag ju erkänna att jag inte kan umgås med tjejer. Jag vet inte riktigt varför men jag klarar inte av det...  Ska inte snacka skit om det kvinnliga könet men tror det har att göra med att tjejer oftast kör ett falskspel...

Den 1/11 så är det precis 1½ år sedan Micke körde ihjäl sig... Saknar honom... "Lillebror" Jag hoppas att du har det bra där du är nu. Att du försvann från oss har bränt oss alla på ett sätt som inte går att förklara, ingen av oss har nog kommit tillbaka till det normala ännu...

Dagen i säg har egentligen varit helt ok, men räknar det ändå som en skitdag då vädret inte varit det roligaste, har inte velat gå ut med barnen och de har inte gjort så mkt annat än rejsat runt, ätit, lekt med kaninen och badat...

Själv har jag försökt hitta de böcker jag behöver till skolan, är bara 2 böcker kvar men jag är för snål för att ge mer än nödvändigt för dom. Vilket är rätt självklart tycker jag, vem vill lägga ut 2-300 kr extra om man kan få tag på dom billigare?

Hittat 3 nya favorit meningar  i en låt nu... Vet inte varför men de fastnade så klockrent...

You want me

Come find me

Make up your mind

I alla fall så ville jag bara göra en snabb uppdatering innan jag ska diska och kasta mig i säng med en bra bok

Jag antar att jag har gjort bort mig totalt när det gäller dig men jag tänker inte gå omkring och hoppas längre. Nu när skolan börjar kommer inte jag ha tid att lära känna varandra på det sättet utan nu får jag lägga tiden på skolan och fokusera på den. Du får avsky mig bäst du vill... Jag känner att nu är det upp till dig hur du vill göra men jag kommer inte ha råd att åka någonstans innan sommaren. Du är helt klart guld värd, förlåt om du anser att jag sviker dig men jag blir rädd för mig själv och jag kan inte kasta bort det jag kämpat för att lyckas med för att jag fick känslor för dig... Förlåt, jag är både subba, bitch, kalla mig vad du vill men jag kommer inte att ändra på mig, jag vill fokusera på skolan nu.

Nu när man satt och skrev detta får man höra att en i min vänskapskrets blivit knivhuggen i magen med... Jag vet inte vad jag ska skriva, är i sådan chock... Allt jag vet är att han är på väg till sjukhuset med ambulans och polisen stod och pratade med tjejen jag precis fick höra det utav... Jag vet inte vad jag ska säga, göra, eller någonting... Shit...

Barnen sover riktigt gott. De är så gudomligt söta när de sover. Själv ska jag se klart ett program på tv och sedan ska jag väl ta hand om lite kaos i köket. Mina föräldrar och min äldsta lillebror tittade in så köpte det lite mat så jag ska väl ta disken och kasta lite kartonger, det är egentligen mitt kaos, ja lite mat på golvet med... Farligare än så är det inte men jag gillar det inte.

Känns som om det har gått riktigt bra av mitt ratande av mobiltelefon... Tänker inte titta på den förrän jag hoppar i säng och det blir inte än på ett tag. Tror inte ens att jag kommer använda den mer än att se hur det blir med barnvakt då jag ska skriva in mig på skolan och gå på första lektionen på torsdag och fredag. Längtar faktiskt tills jag börjar studera. Ska bli riktigt skönt att få något att fylla ut tiden med.

Då är det bara barnen, studierna, föräldrar och syskon, nå vänner som jag kommer hinna med. Jag tänker inte ens överväga att ta ledigt en dag om det inte är för att någon av änglarna skulle bli sjuka så från och med onsdag kommer jag att vara upptagen varenda dag från det att barnen kliver upp tills dess att man ska gå och lägga sig. Vet inte ens om jag kommer ägna mig mer än nödvändigt till datorn.

För att kunna ägna mig helt till studierna så har jag kommit fram till att det inte blir något flängande fram och tillbaka under helgerna då jag är barnledig, jag tänker inte heller låta någon invadera lägenheten på kvällar och helger. Jag tänker ge hela mitt hjärta till studier för att lyckas då det inte gäller längre än till sommaren. Men jag tänker lägga det mesta på is... Kärleken framförallt, den är något som kommer driva mig åt helt fel håll och det kan jag inte gå med på nu. Jag ska klara av allt detta till sommaren så jag kan få tag i ett jobb under sommaren, söka vidare och förhoppningsvis kunna ta mig in på ett universitet. Jag vill inget hellre och då offrar jag mer än gärna kärleken, om den är äkta så kan den vänta tills i sommar, nu måste jag ägna mig åt min framtid.

Jag vet inte vad jag ska göra... Hur jag än vrider och vänder på saker och ting blir det bara ett helvete... Jag vill ha ändring och jag vill att allting ska ordna sig.

Det känns som om jag lever med folk som bara kastar falska förhoppningar, lögner och patetiska försök att få mig att må bra... Att folk inte kan inse att jag ibland behöver vara ensam, tänka och fundera inför nästa steg som ska tas... Det känns som om jag lever för alla andra, inte för min och barnens skull. Jag försöker hela tiden ha ett leende på läpparna och ett gott humör men det går inte hur länge som helst.

Jag har funderat på att skita i både msn, telefonen, alla communitys som finns bara för att jag inte orkar med alla människor... Den närmaste tiden så kommer jag helt klart undvika telefonen i alla fall. Jag orkar inte med att det ska komma en massa sms, telefonsamtal och sådant när jag bara vill ta det lugnt och ha det bra med mina barn. Jag vill dela mitt liv med dom inte med ALLA andra som det verkar önskas...

Jag vill inte vara beroende utav någon längre och tänker därför ta ett steg tillbaka, ta det lugnt och se vart livet bär mig, jag tänker inte hoppas och önska längre, nu tänker jag börja ta saken i mina egna händer och göra det bästa jag kan. Nu tänker jag bara vara jag och inte den stöttepelare jag har fått vara. Men fortfarande så kommer jag lyssna och finnas för andra men nu måste folk faktiskt inse att jag inte orkar med alla deras bekymmer när jag har mina egna att ta itu med. Jag tänker sluta vara så snäll.

Jag vill inte stöta bort dig men samtidigt så vet jag inte om jag orkar med det här. Jag vet inte hur det ska bli i framtiden eller någon ting. Jag vill inte hoppas eller önska längre... Jag orkar inte med att försöka när det tydligen är totalt hopplöst. Alla gånger jag försökt men ändå går det inte... Det börja kännas som om du bara har utnyttjat min vilja att vilja hjälpa människor, du måste själv inse att det här totalt hopplöst. Jag vill vara din vän men om det fortsätter så här så går det inte. Allt som skulle kunna bli så bra har slängts åt sidan för min del nu, jag tänker ge upp för jag vill inte bli sviken fler gånger. Vill du verkligen att jag ska finnas kvar i ditt liv får du faktiskt visa det och göra något för som det är nu så är alla andra viktigare och du minns knappt att jag existerar om inte jag hör av mig till dig. Jag älskar dig, det gör jag verkligen men det här är inget jag tänker st ut med. Likaså alla förhoppningar du gett mig, du och alla dom kan bara försvinna om du inte tänker göra något snart... Jag tänker inte fortsätta vara snäll och söt (som du säger) , jag tänker gå vidare och vill du som sagt ha mig kvar i livet är det bäst att du visar att du vill gå bredvid.

Det har varit en fullspäckad helg som varit riktigt rolig. Jag har träffat en hel del människor som jag inte träffat någonsin förr. Och människor som jag inte sett på år och dagar. Trevlig middag och trevligt snack på fredagen. Lördagen innebar en födelsedagsfest hos min vän. Med hennes vänner som jag som sagt aldrig träffat tidigare. Några från Stockholm som var helt underbara, men inget slår natten till idag då jag skulle sova kvar hos Jossan eftersom hon hade födelsedagsfest. Hon och en vän till henne erövrade hela sovrummet så jag, Sebbe och Krister fick sova på golvet inne i köket men det var sjukt nog kvällens höjdpunkt. Jag skrattade så jag höll på att bryta ihop av alla Sebbes frågor till Krister och alla jävla pikar om hur kort jag är. Jag älskade hur Sebbe talade förstånd med mig. Kanske vet jag faktiskt hur jag ska göra nu... Jag har inte vetat det på länge men jag antar att han har rätt...

Den killen vet inte mycket om mig men det var verkligen glädje att få hjälp av honom. Nu kanske jag vet hur jag ska ta emot alla motgångar som kommer på ett annat sätt än att jag ska behöva belasta alla andra runt mig och likaså hur jag ska göra för att riva ner muren som jag håller så hårt i. När han faktiskt fick mig att inse att jag inte kan hålla allt innanför mina murar... Han lyssnade när vi pratade om Söt och han förstod på ett sätt som tydligen inte en annan människa gör varför jag håller så hårt i honom...

Så har vi bestämt att när han kommer och hälsar på Jossan igen så ska vi ses och uppdatera oss om hur allting går, han är så jäkla smart den killen så jag förstår inte. Han tänker på ett sätt som inte en kille i hans ålder bör tänka. Även att jag har nr så man kan höra av sig om det skulle bli tufft känns underbart och likaså att han ska lämna en kommentar till min tidigare svärmor och be henne att lugna ner sig, det känns som om hon faktiskt kan tänkas ändra på allt hon skriver om mig. Jag hoppas då det iaf. Känns som om det är fler som bör kliva in och säga ifrån. Tydligen duger det inte med att jag säger ifrån i alla fall.

Får se vad jag ska göra nu... antagligen bara varva ner och logga in på msn och se om det finns någon som vill prata lite. Jag ser fram emot att hoppa i säng när jag känner för det och sova ut, eller, i alla fall till 11 får jag sova sedan ska jag ta hand om lite tvätt igen.

Men i alla fall, alla som läser, ha det en fruktansvärt bra kväll för det är mina egna planer även om kvällen innebär att jag är ensam.