Sitter hemma och tar det lugnt, precis lagt de små och hoppas på att de kommer få sova ostört inatt.

Kan berätta lite om dagen, har varit i skolan och haft Svenska C, var jätteroligt faktiskt. Men fick veta att min moster fått hämta barnen på dagis på grund av att de hade fått ögoninflammation båda två, Jasmine har haft det tidigare men det var näst intill över...

Vet vad som ska hända i helgen i alla fall, åker ner till Stockholm, umgås med vänner , gör min tatuering och blir kvar till måndag eftermiddag.

Mina tankar kommer dock vara hos dig min älskade. Att vara så nära men ändå så långt ifrån... Det känns förjävligt. Hade velat vara hos dig, valet var ditt... I mina ögon valde du dock fel...

Sitter och lyssnar på en hel del låtar som jag inte har hört på fruktansvärt länge. Bara för att få något annat att tänka på.

Dagen i sig har varit bra, barnen är piggare och jag har fått veta att en av mina vänner kommer i morgon och stannar till fredag så det ska bli skönt att slippa vara ensam, klarar inte av det så där jättebra för tillfället.

Tankarna har varit hos Simon idag, där är dom typ hela tiden men mer än någon sin just nu.

Blekt om håret så får se vad detta blir.

Ser fram emot lördag, då kommer en ny tatuering att finnas på mig. Ser verkligen fram emot det eftersom den här har så stor betydelse för mig.

Älskar dig... Vill bara vara dig nära, att få vara i din famn är en önskan som jag inte kan släppa. Att få se dig le, höra dig skratta... Ligga emot ditt bröst och lyssna på hur ditt hjärta slår. Att kunna krypa tätt intill när jag fryser...

Försöker se framåt, försöker ta mig vidare men jag vet inte hur... Vart jag än tittar så kan jag se dig, kan höra din röst i mitt huvud och nästan så jag kan känna lukten av dig på mina kuddar... Låter säkert helt sjukt men det är så det är.

Allt detta gör så förbannat ont...

En av de låtar som jag lyssnat på idag och det känns som om den passar in lite på mitt liv just nu

Hur jag än gör kan jag inte sluta tänka på dig. Ögonen är svullna av gråt.

Jag bygger upp en vägg som består av falska skratt, ett påklistrat leende och ett patetiskt försök till att vara trevlig. Men bakom den fasden är det mesta svart, tankar på dig och frågan inför framtiden...

Allt jag vill är att få leva ett liv i lugn och ro innan muren som jag byggt upp runt mig faller ihop för att jag inte längre orkar hålla den uppe, ingen verkligen INGEN vet hur förstörd jag är över allt detta.

Kan låna en rad ur en Vildsvin låt... "Detta är en saga utan lyckligt slut", hur jag än gör kommer jag att förlora något jag verkligen älskar och det finns ine en chans att jag får det som det var förut.

Får höra att jag blundar för att slippa se hur allting ser ut, så är det inte, jag ser och jag jobbar på att få saker och ting att förändras men när man samtidigt lever med enorma motgångar så orkar man inte alltid ta sig framåt.

Om jag hade vetat att det skulle bli på det det här sättet, då hade jag antagligen gjort ett annat val när jag hade chansen.

Du, DU, är den "droppen" som har fått bägaren att rinna över, att leva utan dig kommer jag inte kunna tänka tanken på, att leva med dig är vad jag vill... Men att göra ett sådant val, det gör ont...

Ingen har rätten att skylla på dig för hur det här har gått, jag vet hur mycket du har försökt, jag vet precis. Och jag tar på mig skulden för allt som har hänt...

Men jag skiter blanka fan i vad du tror, jag vet att jag älskar dig och inget kan ändra på det.

Kan inte släppa dig... Saknar dig för mycket...

Men att det ska vara så här det går inte, jag vill inte bråka med dig... Jag vill inte lida mer än jag gör när jag är utan dig. Och nu har jag förlorat dig... Vet inte hur jag ska kunna gå vidare... Saknar dig så att det gör ont... Gråter fortfarande och kan fortfarande inte sova...

Åker ner till Stockholm på fredag, umgås med vänner och samtidigt kommer det en ny tatuering i samlingen. Stannar till måndagen och åker hem då så jag hinner träffa Fredrik med.

Älskar dig så det gör ont... Simon du har verkligen lämnat ett spår i mitt hjärta...

Jag är nästan helt säker att du aldrig någonsin kommer gå in och läsa men jag hoppas på det. Jag hoppas av hela mitt hjärta så att du faktiskt förstår. Jag sov 3 timmar i natt, drömde om dig och vaknade av att kuden var blöt... Jag kommer alltid att älska dig och jag vill kunna lyfta på luren och ringa men jag vågar inte, rödd att du kommer be mig lämna dig ifred. Kan inte skriva detta utan att jag gråter.

Jag vill verkligen kunna krama om dig igen, se in i dina blå ögon och rusa ditt bruna hår. Höra att allt jag äger och har är i dvärgstorlek... Så många minnen av dig här och jag klarar inte av det. Finns inte ett rum jag kan vara i, kan inte sitta vid köksbordet för du borde sitta mitt emot. Kan inte lägga mig i sängen för du borde ligga bredvid. Kan knappt vara i vardagsrummet, du och Rocky passade liksom in där. Barnens sovrum finns du också i, när du åkte hem igen kändes det som om hela min värld skulle rasa sönder, att jag skulle gå sönder men visste att inom några timmar skulle jag få se dig igen. Men det som hände igår och hur det känns nu...

Kunde jag få dig tillbaka på något sätt skulle jag göra det, på alla sätt utom ett. Jag mår så jävla dåligt av att det är på det här sättet... Jag älskar dig, det gör så förbannat ont...

Att höra barnen ropa efter dig och Rocky... Hela jag blir tom på känslor en stund men efter det gråter jag som en idiot. Hela kvällen igår grät jag, på grund av saknaden av dig. Den saknaden som kommer att komma... Den vill jag inte ens tänka på.

Simon Tommy Keller, jag älskar dig verkligen och jag vill inte leva utan dig.

      Älskar dig så förbannat mycket... Vill leva mitt liv med dig...

Ville verkligen inte att det skulle ta slut mellan oss. Älskar dig så förbannat mycket och vill inte leva utan dig. Du betyder så in i helvete mycket. Skiter i om jag svär och sådant nu. För det är precis så jag känner.

En enorm tomhet, ihålig... Jag vill inget hellre än att ha dig tillbaka. Gråter till och från floder på grund av att jag förlorat dig och jag står inte ut. Du, precis som barnen är/var mitt allt. Det gör så förbannat ont så det känns som om jag har ett stort hål i kroppen som bara gnager sig större. Det känns som om hela jag ska gå i tusen bitar.

Jag älskar dig verkligen och det är inget jag bara säger. Kommer sakna dig så förbannat mycket. Jag ville dela mitt liv med dig... Jag kommer aldrig att släppa dig helt. Simon, jag menar det verkligen när jag säger att jag älskar dig. Vill verkligen ha dig tillbaka...

Jasmine har fått ögoninflammation och tror Gabriel är på väg att få det med.. Känns som om allt är på väg att bli skit nu...

Det gör ont att bara tänka tanken men jag är helt hundra på att allting bara går åt ett håll. Det håll jag hela tiden arbetar för att undvika.

Läkarbesök idag och den läkaren hade inte mycket possitivt att säga och det känns som om det inte kommer kunna vända på länge.

Finns inget att säga, känns som det mesta går åt helvete nu...

Får helt enkelt sluta bry mig... Och visa hur jag har det...

Ensam...

Vill inte att det ska behöva vara så, vill kunna vara i din famn varje kväll. Kunna vara med dig varje gång det är jobbigt.

Insåg idag vilket behov jag har av att ha dig nära. Hade verkligen velat ha chansen att kunna krama om dig efter det mötet som var idag. Det var något som verkligen tog musten ur mig. Du är den ända som är tillräckligt insyltad i detta, den ända som vet hur illa det är för mig att behöva kämpa mig igenom detta.

Jag behöver dig, jämt. Jag klarar inte av att hålla alla bollar i luften själv, behovet efter dig ökar varje dag.

Önskar jag kunde göra något för att du skulle må bättre av att vara här upp bara så att jag kunde gå klart skolan och delen med barnen blir klar så att vi kan bygga vår framtid på det. Jag vill verkligen lyckas med allt men ju mer jag försöker ju fler bollar blir det och allting går åt fel håll.

Hade velat ha dig med till läkaren i morgon, vill inte veta vad de kommer att säga. För jag vet det redan... Men jag har inte en aning om hur jag ska kunna göra något åt det...

Jag älskar dig, saknar dig, längtar efter att få vara med dig igen. Du och barnen är det som håller mig uppe och får mig att vilja avsluta allting som varit ett problem så länge.

Jag behöver dig här...

<3